Meny
Manukahonung är en unik och eftertraktad honung från Nya Zeeland, producerad av bin som samlar nektar från manukabusken (Leptospermum scoparium). Den är känd för sina unika antibakteriella egenskaper tack vare ämnet methylglyoxal (MGO), vilket gör den populär för bland annat immunstöd, lindring av halsont och energiboost. Manukahonung klassificeras ofta efter sin MGO- eller UMF-nivå, som anger dess styrka och kvalitet.
Manukahonung kommer från Nya Zeeland, där den ikoniska manukabusken (Leptospermum scoparium) växer i landets unika och orörda ekosystem. Denna tåliga buske trivs i de kuperade och karga områdena på Nya Zeeland, där dess små, vita eller rosa blommor blommar under en kort period varje år. Busken har länge varit en del av de inhemska maorifolkens traditioner och anses ha betydande medicinska egenskaper. Maorifolket använde manukabusken för att behandla en rad olika hälsoproblem, från sår och inflammationer till matsmältningsbesvär, genom att använda dess bark, blad och nektar.
När bin pollinerar blommorna från manukabusken producerar de en honung som skiljer sig markant från vanlig honung tack vare sitt höga innehåll av methylglyoxal (MGO) och andra bioaktiva ämnen. MGO, som naturligt bildas från dihydroxyaceton (DHA) i nektarn, är den huvudsakliga källan till manukahonungens kraftfulla antibakteriella egenskaper. Denna kemiska sammansättning gör att manukahonung inte bara är söt och näringsrik, utan också en naturprodukt med validerade och dokumenterade hälsofördelar.
Honungens kvalitet påverkas av flera faktorer, så som säsongens klimat, jordmånen och de geografiska förhållandena där manukabusken växer. Till exempel tenderar varmare och torrare klimat att producera honung med högre koncentrationer av MGO. Kustområden kan ge honung med unika smakprofiler, vilket gör att produktionen varierar beroende på regionen i Nya Zeeland.
Manukahonung skördas med stor omsorg av certifierade biodlare, som spelar en avgörande roll i att säkerställa både kvalitet och hållbarhet i produktionen. Efter skörden genomgår honungen omfattande tester i specialiserade laboratorier för att säkerställa dess äkthet och styrka. Dessa tester inkluderar mätningar av MGO, DHA och leptosperin – tre nyckelmarkörer som används för att verifiera att produkten är äkta manukahonung. Leptosperin, som endast finns i nektarn från manukabusken, fungerar som en signaturmarkör och en viktig komponent i certifieringsprocessen.
Den rigorösa testningen är en viktig del av certifieringssystem som UMF (Unique Manuka Factor) och MGO-gradering, vilka används för att garantera kvalitet och äkthet. Dessutom bidrar dessa certifieringar till att skydda konsumenter från förfalskade produkter och säkerställa att de får tillgång till äkta, högkvalitativ manukahonung.
Manukahonungens produktion är inte bara en vetenskaplig process utan också en hyllning till Nya Zeelands naturliga skönhet och ekologiska mångfald. Genom att stödja certifierade biodlare hjälper konsumenter också till att bevara dessa unika ekosystem och främja hållbara biodlingsmetoder, som gynnar både naturen och samhället.
Manukahonungens unika egenskaper börjar redan vid pollineringen av manukablomman (arten Leptospermum scoparium), som växer naturligt på Nya Zeeland. Blommans nektar innehåller ett ämne kallat dihydroxyaceton (DHA), vilket är avgörande för bildandet av methylglyoxal (MGO), den aktiva komponent som ger manukahonungen dess kraftfulla egenskaper.
Pollinering av manukablomman
När bin samlar nektar från manukablommorna sker en viktig process. Bin överför pollen mellan blommorna, vilket möjliggör växtens reproduktion. Samtidigt tar bina med sig nektar som innehåller höga halter av DHA tillbaka till kupan. Det är denna specifika kemiska sammansättning i manukablommans nektar som gör att just manukahonung kan bilda MGO.
Omvandlingsprocess i honungskupan
Inne i bikupan lagrar bina nektarn i honungskakan. Där påbörjas en naturlig omvandlingsprocess där enzymer från bina, tillsammans med kemiska reaktioner, förvandlar nektar till honung. I denna fas kvarstår DHA som en stabil komponent i honungen.
Bildning av MGO under lagring
Efter att honungen producerats i bikupan och skördats av biodlare, sker nästa viktiga steg, omvandlingen av DHA till MGO. Detta sker gradvis under honungens lagringsprocess. Faktorer som temperatur, tid och lagringsförhållanden spelar en avgörande roll för hur mycket MGO som bildas.
Ju längre honungen mognar under rätt förhållanden, desto högre blir koncentrationen av MGO. Denna omvandling gör att manukahonung kan uppnå sina kraftfulla antibakteriella egenskaper.
Manukahonung skiljer sig från andra typer av honung genom sina vetenskapligt dokumenterade egenskaper. Den är känd för sin kraftfulla antibakteriella effekt tack vare höga halter av MGO som effektivt bekämpar bakterier och mikrober. Dess egenskaper gör den särskilt lämplig för sårläkning då den kan appliceras direkt på sår eller hudirritationer för att främja läkning och förebygga infektioner. Regelbunden konsumtion av manukahonung kan bidra till att stärka kroppens naturliga immunförsvar och ge stöd vid förkylningar. Den är också ett effektivt livsmedel för att lindra halsont då en tesked kan lugna irritation och skapa en lindrande effekt. Dessutom är den ett nyttigare alternativ till socker som både sötar och ger extra hälsoboost. Läs mer om hur du kan använda manukahonung.
Manukahonung är mycket mer än bara en naturlig sötma – dess vetenskapligt bevisade hälsofördelar gör den till en av de mest eftertraktade honungstyperna i världen. Dess höga halt av methylglyoxal (MGO) är nyckeln till dess unika egenskaper, som omfattar allt från antibakteriellt skydd till stöd för immunförsvaret och matsmältningen.
Manukahonungens antibakteriella egenskaper är särskilt framträdande. Forskning visar att MGO förhindrar bakterier från att fästa vid celler, vilket gör den effektiv mot både vanliga och antibiotikaresistenta bakterier, såsom Staphylococcus aureus och Escherichia coli. Detta bekräftas i en studie där manukahonung visade sig kunna bekämpa ett brett spektrum av bakterier (1).
Utöver dess antibakteriella egenskaper är manukahonung också välkänd för sin förmåga att påskynda sårläkning. Den kan appliceras direkt på huden för att behandla mindre sår, brännskador och hudinfektioner. Dess antiinflammatoriska egenskaper hjälper till att minska svullnad och främja snabbare återhämtning. En artikel i Journal of Clinical Nursing visar att patienter med kroniska sår upplevde förbättringar när de använde manukahonung som en del av sin behandling (2).
Regelbunden konsumtion av manukahonung kan också stärka immunförsvaret. Honungens naturliga antioxidanter och antibakteriella ämnen bidrar till att skydda kroppen mot infektioner och sjukdomar. En studie från Asian Pacific Journal of Tropical Biomedicine rapporterar att manukahonung stimulerar produktionen av vita blodkroppar, vilket stärker immunförsvarets förmåga att bekämpa infektioner (3).
För halsont och hosta erbjuder manukahonung en naturlig lindring. Dess mjuka konsistens lugnar irriterade slemhinnor, medan dess antibakteriella egenskaper bekämpar infektioner. En rapport i The Cochrane Database of Systematic Reviews visade att honung kan vara mer effektiv än traditionella hostmediciner för att lindra hosta, särskilt hos barn (4).
Manukahonungens hälsofördelar sträcker sig också till matsmältningen. Den kan hjälpa till att balansera tarmfloran och minska inflammation i mag-tarmkanalen, vilket gör den användbar vid symtom som uppblåsthet, magsmärtor och bakteriella infektioner. En studie publicerad i BMC Complementary Medicine and Therapies visade att manukahonung kan hämma tillväxten av bakterien Helicobacter pylori, som orsakar magsår (5).
Två av de viktigaste mätmetoderna för att bedöma manukahonungens styrka är MGO och UMF:
MGO (Methylglyoxal): Anger nivån av det antibakteriella ämnet i honungen. Ju högre MGO-värde, desto starkare antibakteriella egenskaper.
Exempel på hur MGO anges på förpackningar: MGO 100+, MGO 300+, MGO 600+.
UMF (Unique Manuka Factor): Ett certifieringssystem som mäter kvalitet och äkthet hos manukahonung. UMF inkluderar nivåer av MGO, DHA och leptosperin.
Exempel på hur UMF anges på förpackningar: UMF 5+,UMF 10+, UMF 15+
Vill du veta mer? Läs våra djupdykningar om Vad är MGO? och Vad är UMF?
Referenser:
Henriques, A. F. M., et al. (2011). PLoS One.
Molan, P. (2008). Journal of Clinical Nursing.
Samarghandian, S., et al. (2014). Asian Pacific Journal of Tropical Biomedicine.
Oduwole, O., et al. (2018). Cochrane Database of Systematic Reviews.
Jantakee, K., & Tragoolpua, Y. (2006). BMC Complementary Medicine and Therapies.